I valet och kvalet mellan fiasko och fantastico

Maxwell5LevelsLeadership

Ledarskap är samarbetes bästa kompis.

Det är lätta att tänka makt när man tänker på ledarskap. Men det är fel. Makt är chef och peka med hela handen och i många fall motsatsen till samarbete. Bra ledarskap kan göra hela skillnaden. Vi är härmapor och gör som andra runt om oss gör.

Enligt John Maxwell finns det fem nivåer av ledarskap (se ovan) och ju höger upp man kommer ju mer handlar det om att lyssna, lita och lyfta fram på andra. Låter vettigt.  Läs mer om nivåerna.

Men känner du som jag mer för att titta än att läsa;

PBS tajm!

En PBS dokumentären om Jim Collins forskning som visar att det är ledarskapet som gör hela skillnaden mellan fantastisk och fiasko.

del 1

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=ORMTaORnrD0]

del 2

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=Kd_NzazQ4c8]

del 3

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=zXEQ48s5VT4]

del 4

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=vkpS6ty2rYw]

del 5

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=1SBzyz5iPgc]

del 6

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=xS28Zx3yY_A]

del 7

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=m5W8DrepzoI]

 

Vad tyckte du?

 

Limbiska systemet har klara samarbetssvårigheter

Himmelska Fridens Torg

Oavsett vad man vill uppnå är det svårt att göra det ensam. Kanske till och med omöjligt. Som sir Ken Robinson, mega stor i TED kretsar, säger ”collaboration is the stuff of growth”. Så om nu samarbete är grejen, vilket det är, så får det konsekvenser. För vad är det som behövs för att kicka igång ett samarbete?

Låtom oss göra en lista

Saker som behövs för samarbete:

  • Ett gemensamt mål
  • Nått slags gemensamt språk
  • Nått sätt att få / hålla kontakt

Lättöverskådligt. Har säkert missat nått men hur man än vrider på det är samarbete är default läget för mänskligheten. Och ändå har vårt rationella svårt att fatta hur värdefull samarbete är. Det är som luft, det finns för mycket för att vi ska bry oss och ändå kan vi bara överleva några minuter utan.

Alla har sina egna mål men för att de ska bli gemensamma måste det finnas en ledare. Ska borra vidare in i samarbetets förlovade land i morgon, men vill ha ett smakprov redan nu kolla videon nedan.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=EyW6neGd1Nw&w=560&h=315] Ska mycket hända samtidigt? Tricket är att leda ledare inte följare.

Nattorienteting

IMG_3957.JPG

Är på orienteringsträning med min förstfödda och tänkt varför inte kombinera nytta med blogg24. Nån stans i det här med att irra omkring i okänd terräng i beckmörker med pannlampa måste en det finnas en metafor för marknadsföring / webb / hjärnan / kommunikation / team work eller what have you. Nått riktigt sedelärande.

Så vad har vi? Låt om oss jamma lite på orientering. Det finns en massa ord skola, fuska, töntigt, kul, hitta, vilse, karta, kontroll, stig, håll, jobbigt, svett, kompass, val, lera, mål, delmål, belöning, frysa, basta, fokus.

Hmm

Så här! Kartan är viktig, den hjälper oss att hitta. Men om vi inte ger oss ut i skogen så är den meningslös. Skogen må vara stor och mörk men det är där skatten finns. Så så fort du har klurat ut ungefär var x:et är på din kartan, stick ut och hittat den! Orienteringssensmoralen är hugg en kartan, kör hårt och ta terrängen som den kommer.

Nu glögg!

Exponentiella samlare och linjära jägare

IMG_3951.JPG

När man lyssnar på Googles utvecklingschef Ray Kurtzwell så får man lätt en känsla av att all utveckling hockeyklubbeformad. Alltså att all utveckling egentligen vill följa den mycket coolare exponentiellakurvan än den vanliga tråkiga linjära. I den exponentiellavärlden dubblas nämligen summan för varje steg (1,2,4,8,16 osv). Ett av exempel som Ray brukar dra är det här med att solenergi utvecklingen går för långsamt. Men som Ray säger så tror vi att bara att de långsamt för att vi ser världen linjärt och i den linjära världen tar det 100 år att ta sig från 1% till 100% (vid 1% /år tillväxt) om man ser det exponentiellt tar det bara 7år. Och nu är solenergi ungefär på 1% marknadsandel.

Även informationsutveklingen ser ut som en hockeyklubba. De senaste tre åren har mänskligheten producerat lika mycket information som om lägger ihop all info skapad alla år dessförinnan. Men information mer inte det samma insikt och kan även data förädlad till kunskap gå en exponentiell framtid till mötes? Frågade han retoriskt. Och jag tror att svaret är ja. Och det är allt nätverkande här i nätverksvälden som gör det. Genom att samla (curera) sammarbeta och byggs vidare på varandras idéer då kommer vi gå från 1 till 100 på noll tid,

Netflix’s korthus

IMG_3950.PNG

När Netflix tog beslutet om att punga ut med i runda slängar 100 miljoner dollar för att producera ”House of Cards” gjorde dom det för att datan sa så. Hela Netflix är uppbygg som en enda stor fokusgrupp bestående av ca 40 miljoner användare som i realtid med varje interaktion berättar hur de vill ha det. Alla klick, snabbspolningar, pauser, om tittar, kombinationer, tidpunkter registreras och analyseras. Ett otroligt övertag mot andra TV-producenter som får sköta sin data insamling i det närmaste analogt genom visa pilotavsnitt för fokusgrupper.

Så när det skulle göra en egen TV-serie gick de igenom datan och hittade en gammal brittisk kultserie som med hängivna fans, med stort intresse för Kevin Spacey och regissören David Finchers. Serien var House of Cards och resten är som man säger streaming-historia.

Så hur kan vi lyssna på våra användare. Alla har ju inte en filmbibliotek att dra slutsatser utifrån. Som jag ser det finns det två sätt.

1. Hoppa i med hull och hår, lyssna, diskutera och var en positiv kraft på webben.

2. Bygg ditt eget ”bibliotek”,

Men bygg inte ett eget korthus, addera alltid ett stänk magi till din data.

Pappa är krokodil

IMG_3914.JPG

Tror min första indirekta kontakt med en organisations konsult kan ha varit vid fem när pappa kom hem och berättade att han var krokodil. Konsulten hade alltså kommit fram till att pappa pratade mer än han lyssnade. Som en krokodil. Stor mun och väldigt små öron. Rättvist? Nja. ( ingen rök utan eld eller vad säger du pappa 🙂 )

Hur som helst. Problemet med krokodiler är att alla runt om tröttnar på dem. Vilket gör den scenen rätt självsanerande men för juridiska personer verkar det vara tvärt om. Funkade så länge man satt på toppen av pyramiden men nu när pyramiden har rasat blir det bara konstigt.

Så röd-lista krokodilen. Lyssna mer än du pratar och ge mer än du begär tillbaka.

Och som alltid; resan är intressantare än insikten.

I huvudet på en entreprenör..

Brinnet
Visionen
Världen
Affären
Äventyret
Berättelsen
Teamet
Mobilen
Produkten
Möjligheten
Samarbete
Testerna
Datan
Insikten
Användaren
Flocken
Fansen
Sajten
Innehållet
Spelet
Dynamiken
Valen
Avsluten
Trafiken
Stämningen
Trenden
Memen
Mejlen
Söket
Nätverken
Hastigheten
Tajmingen
Verktygen
Sensorerna
Kollegorna
Processerna
Processorerna

Nått sånt. Vad har jag missat?

Nu tillbaka till idol-finalen.

”Åhh, vad irriterande, jag har det på tungan”-känslan

Yoyogi017

Det får bli ett litet snabbt inlägg idag som spinner vidare på gårdagens lite flummiga ämne om känslor och limbiska systemet. Roliga grejer alltså.

Snabbsammanfattning:

  • Känslor är kroppens språk
  • Känslorna uppstår i hjärnans limbiska system
  • Limbiska systemet har inget med språket att göra
  • Det gör det biologiskt svårt för oss att fånga känslor i ord
  • Vilket gör flum enkelt och tydlighet svårt
  • Vilket i sin tur gör att vi uppfattar tydlighet = värdefullt

Vi gillar det vi gillar för att det säger nått om oss som vi har är väldigt svårt att säga med ord. Våra handlingar, prylar och intressen kommunicerar mycket mer om vilka vi är och vilken flock vi tillhör än språket någonsin kan.

Jag inser att jag är ute på djupt vatten här, men min tes är som  följer;

Utan trender, mode, markörer och subkulturer skulle mänskligheten för längesedan ha paralyseras av en ständigt närvarande ”Åhh, vad irriterande, jag har det på tungan”-känsla.

Tänk på det modelejon.

 

streck

Den bästa bild jag sett för att förklara designprocessen värde.

 

 

När det limbiska systemet spökar skapas affärerna

Nordstron-schlingmann

På förekommen anledning är det nog lika bra att erkänna:

Jag är en flummare!

Och allt är de förbannade känslornas fel.

Men å ena sidan. Det emotionella och rationella brottas mest hela tiden. Det är svårt att logiskt förklara en magkänsla eller sätta ord på sina känslor. Det är ju sånt som poeter och säljare gör.

Men å andra sidan. Det är inget fel på att vara hantverkare heller. Man behöver ju inte kunna förklara varför nått funkar, bara det funkar. Men det blir svårt att sälja in.

Magen har koll men utan orden blir det svår att sälja in.

Tyvärr vill min personlighet att jag ska vara både ock. Jag har nämligen extremt svårt att bara acceptera att nått bara fungerar och måste skruva isär och fatta varför och vilka konsekvenser det får. Detta genererar en hel del merarbete. För att hinna är det nu fokus som gäller (21 poster to go) !

Avmystifiera internet handlar om att tämja vild kunskap.

En bra genväg till insikt är att låta andra göra jobbet. Tex böcker är en utmärkt form av insiktsdelegering. Jag tänkte tipsa om en som har hjälp mig i höst, nämligen Kjell A Nordström och Per Schlingmanns Urban Express. Förutom en fascinerande vision om framtiden och samhället så gav deras definition, bild, av kunskap som vild och tam mig en viktig pusselbit. Där tamkunskap är sånt vi kan beskriva och vildkunskap sånt vi inte riktigt kan sätta fingret på.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=dk9Mako1Ch8]

Mitt mål med blogg24 är att avmystifiera internet. Men det kanske är en bättre bild att säga tämja internet. Paradoxen är att den vilda kunskapen, magkänslan, är den säljbara skillnaden men det är tamkunskap som går att sälja in.

Men det där löser vi.

Vildkunskap baby! Peace man!
urban-express

Plocka upp ett ex om du inte redan gjort det vettja!

Hattmakaren säger hej.

aliceinwonderland9

Den korta versionen.

Våren 2007 föll jag mig ner ett kaninhål.

Det är sant! Plötsligt befann jag mig upp-och-ner-vända-världen. Gamla sanningar höll inte.

Under en massa år hade vi gjort en massa kampanjer, på en massa olika sätt, som hade resultat i en massa spännande data. Men på nått sätt var det som om ju mer vi mätte desto mindre fattade vi. Nått stämde inte.

Ett kaninhålet med en räv begraven.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=h0JvF9vpqx8]

 

Färden har gått dit datan pekat och vägen har varit och kantad av utmaningar. Kluriga roliga utmaningar. Många har hamnat i tex den här och andra bloggar.

Jag har snöat in på allt från gamification och flockbeteende till verktyg för socialmediamarketing och Kotlers 4p. Målet har alltid varit att först fatta den stora bilden för att sen bryta ner den i bitar och systematisera. Aldrig har jag varit närmare.

Blogg äventyrslogg

Hoppas nu bara 22 luckor räcker..